sometimes
kååå
f
HEJJA
HELL YEAH ;D
Pojken i randig pyjamas
1. Filmen var verkligen rörande. Det får mig, precis som många andra, att inse hur livet faktiskt var under andra världskriget. Det som verkligen var bra var att filmen fick mig att öppna ögonen och inse att livet kunde vara så under kriget. Nackdelenvar att filmen är lite seg, allt hände sakta. Ibland kändes det som man väntade på att något spännanade ska inträffa.
2. Den viktigtaste konflikten är att Bruno och Schmul inte fick träffa varandra. Bruno lever ett vanligt, fast ändå ett ovanligt liv. Han och hans familj har nyss flyttat till en villa ute på landet. Men han måste vara försiktig av sig, ständigt måste han vara på gården. Längre får han egentligen inte gå. Hans far som jobbar som soldat vill inte att Bruno ska ge sig ut eftersom ett arbetsläger ligger några hunder meter ifrån huset. När Brunos familj flyttar till huset kan Bruno se lägret från fönstret i sitt rum. Bakom några buskar på rätt så långt avstånd ser han koncentrationslägret. Bruno själv trodde att det han såg var en bondgård, han blev nyfiken på livet därinne. En dag gick han från sitt hus och begav sig till ''bondgården'' , utan att någon visste om det. En pojke, vid namn Schmuel satt ofta ensam, nära stängslet, mittemot skogen under sina raster. Schmul var en jude som hade skickats tillsammans med sin far till koncentrationslägret. Schmul gillade att sitta där ensam eftersom han bråkade med alla andra barn i sin egna ålder. Efter många besök i hemlighet lärde pojkarna att känna varandra. Men dom kunde aldrig träffa varandra utanför koncentrationslägret eftersom Schmul var en jude, och Bruno ett tyskt barn till en rik familj.
3. Det finns två till konflikter i filmen som är allvarliga. Brunos mor var medveten om att judar inte blev behandlade rätt. Men hon förstår inte att sanningen är att inne i koncentrationslägret behandlar man judar som skräp och sedan gasar ihjäl de, en efter en. En dag kom hon hem efter ett besök. En soldat öppnade hennes bildörr. Hon började känna en konstig lukt. Det var de svarta molnen som kom från en fabrik inne i koncentrationslägret som luktade ruttet. Soldaten sa då att ''de luktar värre än vad dem är''. Brunos mamma förstod då att judar dödades och sedan eldades upp. Hon pratade med hennes man om det här. Hennes man jobbade nämligen vid koncentrationslägret, men han hade aldrig tidigare berättat om vad som faktiskt hände med judarna. Konflikten blev ett problem eftersom Brunos mamma tyckte inget illa om judarna som hennes man gjorde.
En dag när Bruno var hemma såg han Schmuel. Schmuel var där eftersom glas behövdes torka. Eftersom Schmuel hade småa händer fick han det arbetet för dagen. Bruno brukade alltid ge Schmuel mat eftersom i koncentrationslägret fick man lite mat. Medan Schmuel torkade glas gjorde Bruno mat till pojken. Schmuel började att äta, men en soldat kom in i rummet. Soldaten såg maten och anade att han hade stulit. Schmuel blev rädd och sade att han fick maten av Bruno. Bruno blev även rädd, han sade att han inte kände pojken och hade inget med det att göra. Det blev en konflikt för Bruno eftersom han blev tvungen att välja mellan två val.
4. Bruno har svårt att förstå hur livet utanför hans hus och värld ser ut. Han kan inte riktigt förstå att flera tusentals judar bor på koncentrationslägret och arbetar tills döden väntar i ett duschrum. Schmul och alla andra judar bär en pyjamas liknanade dräkt med ett nummer. Han tror att nummret är en lek, men i själva verket är det ett sätt att hålla reda på alla judar. Inne i den så kallade ''bondgården'' tror Bruno att det finns djur och att man arbetar. Stängslet som hindrar judar från att fly tror Bruno är ett sätt att få djuren att stanna kvar i bondgården. I huset som Bruno bor i jobbar ofta en jude i, Pavel. Pavel skalar oftast potatis och hjälper till att utföra arbeten ute på gården och inne i huset. Istället för att hjälpa till i koncentrationslägret jobbar han hemma hos Brunos familj. En dag när Bruno gungar ramlar han ner och skrapar upp knäet. Ingen är hemma och Bruno blöder . Pavel hjälper honom att tvätta rent knäet och sätta på ett bandage. Bruno har ont och såret kan bli infekterat. Bruno och Pavel börjar att prata med varandra. Bruno nämnde att Pavel inte var doktor, utan en man som skalar potatis. Pavels svar var att en gång så var han en doktor. Bruno frågade då varför Pavel skalar potatis nu och inte fortsätter att vara doktor. I själva verket fick inte Pavel längre vara doktor, han hade ju skickats till koncentrationslägret precis som många andra judar. Bruno har svårt att förstå den hemska hemligheten eftersom ingen berättat och förklarat hur det egentligen var i verkligheten. Han tror att hans far är en god man, men i sjävla verket jobbar han på en arbetsplats som dödar judar.
5. Innan Brunos familj flyttade till huset nära koncentrationslägret var dom bosatta i Berlin. Livet förändrades mycket när dom flyttade till landet, det gjorde även huset. Huset dom hade tidigare hade in tjocka och stora murar som gjorde huset instängt. Det här huset är mörkt och grått, det ser dystert ut. Man ser genast hur ljuset är förändrat i det nya huset. Ett grått hus av betong befann sig på den nya gården, det förra huset var blått och ljust. Men allt är inte dystert, utanför huset och muren finns det en vacker skog som Bruno brukar springa förbi varje gång han ska träffa Schmul. Naturen är fantastiskt, men man upplever inte det. Ibland får man se en skymt av den gröna skogen. Skogen skiljer huset från koncentrationslägret. Skogen är som en annan värld och i den man märker man inte av den dystra omgivningen. Även om huset är mörkt och dystert är det ingenting mot koncentrationslägret. Stängslet som hindrar alla hjälplösa judar att fly är taggigt och obehaligt. Innanför finns baracker som några dussin judar får klämma sig in i varje natt. Utanför barackerna jobbade många judar dagligen. Man såg inget gräs, blommor och träd som i skogen. Det finns ingen natur, istället för gräs finns stenar. Människorna inne vid koncentrationslägret bar randiga dräkter, som liknade pyjamaser enligt Bruno. Alla därinne hade samma kläder. Deras egna kläder hade soldaterna lagt beslag på. Soldater hade även egna uniformer. Uniformerna var mörkgrå. Utanför koncentrationslägret bar tyskarna andra kläder. Skillnaden där var att man inte blev inte tvingad att ha dessa kläder, man kunde istället bestämma hur man skulle klä sig. Vad man hade för kläder berodde på hur gammal personen var och kön. Judar var naturligtvis väldigt rädda och tystlåtna av sig. Judarna gjorde hela tiden var tyskar bad dom till p.ga rädsla. Sa en soldat till en jude att göra honom ett ärende gjorde juden det snabbt och korrekt. Ingen av judarna ville göra misstag, vilket ledde till att dom var nervösa av sig. Soldaterna betedde sig kallt och underligt. Aldrig såg man något leende från en enda soldat. Ständigt gav soldaterna order till judarna. Ett misstag av en jude och soldaterna blev galna.
1. Filmen var verkligen rörande. Det får mig, precis som många andra, att inse hur livet faktiskt var under andra världskriget. Det som verkligen var bra var att filmen fick mig att öppna ögonen och inse att livet kunde vara så under kriget. Nackdelenvar att filmen är lite seg, allt hände sakta. Ibland kändes det som man väntade på att något spännanade ska inträffa.
2. Den viktigtaste konflikten är att Bruno och Schmul inte fick träffa varandra. Bruno lever ett vanligt, fast ändå ett ovanligt liv. Han och hans familj har nyss flyttat till en villa ute på landet. Men han måste vara försiktig av sig, ständigt måste han vara på gården. Längre får han egentligen inte gå. Hans far som jobbar som soldat vill inte att Bruno ska ge sig ut eftersom ett arbetsläger ligger några hunder meter ifrån huset. När Brunos familj flyttar till huset kan Bruno se lägret från fönstret i sitt rum. Bakom några buskar på rätt så långt avstånd ser han koncentrationslägret. Bruno själv trodde att det han såg var en bondgård, han blev nyfiken på livet därinne. En dag gick han från sitt hus och begav sig till ''bondgården'' , utan att någon visste om det. En pojke, vid namn Schmuel satt ofta ensam, nära stängslet, mittemot skogen under sina raster. Schmul var en jude som hade skickats tillsammans med sin far till koncentrationslägret. Schmul gillade att sitta där ensam eftersom han bråkade med alla andra barn i sin egna ålder. Efter många besök i hemlighet lärde pojkarna att känna varandra. Men dom kunde aldrig träffa varandra utanför koncentrationslägret eftersom Schmul var en jude, och Bruno ett tyskt barn till en rik familj.
3. Det finns två till konflikter i filmen som är allvarliga. Brunos mor var medveten om att judar inte blev behandlade rätt. Men hon förstår inte att sanningen är att inne i koncentrationslägret behandlar man judar som skräp och sedan gasar ihjäl de, en efter en. En dag kom hon hem efter ett besök. En soldat öppnade hennes bildörr. Hon började känna en konstig lukt. Det var de svarta molnen som kom från en fabrik inne i koncentrationslägret som luktade ruttet. Soldaten sa då att ''de luktar värre än vad dem är''. Brunos mamma förstod då att judar dödades och sedan eldades upp. Hon pratade med hennes man om det här. Hennes man jobbade nämligen vid koncentrationslägret, men han hade aldrig tidigare berättat om vad som faktiskt hände med judarna. Konflikten blev ett problem eftersom Brunos mamma tyckte inget illa om judarna som hennes man gjorde.
En dag när Bruno var hemma såg han Schmuel. Schmuel var där eftersom glas behövdes torka. Eftersom Schmuel hade småa händer fick han det arbetet för dagen. Bruno brukade alltid ge Schmuel mat eftersom i koncentrationslägret fick man lite mat. Medan Schmuel torkade glas gjorde Bruno mat till pojken. Schmuel började att äta, men en soldat kom in i rummet. Soldaten såg maten och anade att han hade stulit. Schmuel blev rädd och sade att han fick maten av Bruno. Bruno blev även rädd, han sade att han inte kände pojken och hade inget med det att göra. Det blev en konflikt för Bruno eftersom han blev tvungen att välja mellan två val.
4. Bruno har svårt att förstå hur livet utanför hans hus och värld ser ut. Han kan inte riktigt förstå att flera tusentals judar bor på koncentrationslägret och arbetar tills döden väntar i ett duschrum. Schmul och alla andra judar bär en pyjamas liknanade dräkt med ett nummer. Han tror att nummret är en lek, men i själva verket är det ett sätt att hålla reda på alla judar. Inne i den så kallade ''bondgården'' tror Bruno att det finns djur och att man arbetar. Stängslet som hindrar judar från att fly tror Bruno är ett sätt att få djuren att stanna kvar i bondgården. I huset som Bruno bor i jobbar ofta en jude i, Pavel. Pavel skalar oftast potatis och hjälper till att utföra arbeten ute på gården och inne i huset. Istället för att hjälpa till i koncentrationslägret jobbar han hemma hos Brunos familj. En dag när Bruno gungar ramlar han ner och skrapar upp knäet. Ingen är hemma och Bruno blöder . Pavel hjälper honom att tvätta rent knäet och sätta på ett bandage. Bruno har ont och såret kan bli infekterat. Bruno och Pavel börjar att prata med varandra. Bruno nämnde att Pavel inte var doktor, utan en man som skalar potatis. Pavels svar var att en gång så var han en doktor. Bruno frågade då varför Pavel skalar potatis nu och inte fortsätter att vara doktor. I själva verket fick inte Pavel längre vara doktor, han hade ju skickats till koncentrationslägret precis som många andra judar. Bruno har svårt att förstå den hemska hemligheten eftersom ingen berättat och förklarat hur det egentligen var i verkligheten. Han tror att hans far är en god man, men i sjävla verket jobbar han på en arbetsplats som dödar judar.
5. Innan Brunos familj flyttade till huset nära koncentrationslägret var dom bosatta i Berlin. Livet förändrades mycket när dom flyttade till landet, det gjorde även huset. Huset dom hade tidigare hade in tjocka och stora murar som gjorde huset instängt. Det här huset är mörkt och grått, det ser dystert ut. Man ser genast hur ljuset är förändrat i det nya huset. Ett grått hus av betong befann sig på den nya gården, det förra huset var blått och ljust. Men allt är inte dystert, utanför huset och muren finns det en vacker skog som Bruno brukar springa förbi varje gång han ska träffa Schmul. Naturen är fantastiskt, men man upplever inte det. Ibland får man se en skymt av den gröna skogen. Skogen skiljer huset från koncentrationslägret. Skogen är som en annan värld och i den man märker man inte av den dystra omgivningen. Även om huset är mörkt och dystert är det ingenting mot koncentrationslägret. Stängslet som hindrar alla hjälplösa judar att fly är taggigt och obehaligt. Innanför finns baracker som några dussin judar får klämma sig in i varje natt. Utanför barackerna jobbade många judar dagligen. Man såg inget gräs, blommor och träd som i skogen. Det finns ingen natur, istället för gräs finns stenar. Människorna inne vid koncentrationslägret bar randiga dräkter, som liknade pyjamaser enligt Bruno. Alla därinne hade samma kläder. Deras egna kläder hade soldaterna lagt beslag på. Soldater hade även egna uniformer. Uniformerna var mörkgrå. Utanför koncentrationslägret bar tyskarna andra kläder. Skillnaden där var att man inte blev inte tvingad att ha dessa kläder, man kunde istället bestämma hur man skulle klä sig. Vad man hade för kläder berodde på hur gammal personen var och kön. Judar var naturligtvis väldigt rädda och tystlåtna av sig. Judarna gjorde hela tiden var tyskar bad dom till p.ga rädsla. Sa en soldat till en jude att göra honom ett ärende gjorde juden det snabbt och korrekt. Ingen av judarna ville göra misstag, vilket ledde till att dom var nervösa av sig. Soldaterna betedde sig kallt och underligt. Aldrig såg man något leende från en enda soldat. Ständigt gav soldaterna order till judarna. Ett misstag av en jude och soldaterna blev galna.
Pojken i randig pyjamas
1. Filmen var verkligen rörande. Det får mig, precis som många andra, att inse hur livet faktiskt var under andra världskriget. Det som verkligen var bra var att filmen fick mig att öppna ögonen och inse att livet kunde vara så under kriget. Nackdelenvar att filmen är lite seg, allt hände sakta. Ibland kändes det som man väntade på att något spännanade ska inträffa.
2. Den viktigtaste konflikten är att Bruno och Schmul inte fick träffa varandra. Bruno lever ett vanligt, fast ändå ett ovanligt liv. Han och hans familj har nyss flyttat till en villa ute på landet. Men han måste vara försiktig av sig, ständigt måste han vara på gården. Längre får han egentligen inte gå. Hans far som jobbar som soldat vill inte att Bruno ska ge sig ut eftersom ett arbetsläger ligger några hunder meter ifrån huset. När Brunos familj flyttar till huset kan Bruno se lägret från fönstret i sitt rum. Bakom några buskar på rätt så långt avstånd ser han koncentrationslägret. Bruno själv trodde att det han såg var en bondgård, han blev nyfiken på livet därinne. En dag gick han från sitt hus och begav sig till ''bondgården'' , utan att någon visste om det. En pojke, vid namn Schmuel satt ofta ensam, nära stängslet, mittemot skogen under sina raster. Schmul var en jude som hade skickats tillsammans med sin far till koncentrationslägret. Schmul gillade att sitta där ensam eftersom han bråkade med alla andra barn i sin egna ålder. Efter många besök i hemlighet lärde pojkarna att känna varandra. Men dom kunde aldrig träffa varandra utanför koncentrationslägret eftersom Schmul var en jude, och Bruno ett tyskt barn till en rik familj.
3. Det finns två till konflikter i filmen som är allvarliga. Brunos mor var medveten om att judar inte blev behandlade rätt. Men hon förstår inte att sanningen är att inne i koncentrationslägret behandlar man judar som skräp och sedan gasar ihjäl de, en efter en. En dag kom hon hem efter ett besök. En soldat öppnade hennes bildörr. Hon började känna en konstig lukt. Det var de svarta molnen som kom från en fabrik inne i koncentrationslägret som luktade ruttet. Soldaten sa då att ''de luktar värre än vad dem är''. Brunos mamma förstod då att judar dödades och sedan eldades upp. Hon pratade med hennes man om det här. Hennes man jobbade nämligen vid koncentrationslägret, men han hade aldrig tidigare berättat om vad som faktiskt hände med judarna. Konflikten blev ett problem eftersom Brunos mamma tyckte inget illa om judarna som hennes man gjorde.
En dag när Bruno var hemma såg han Schmuel. Schmuel var där eftersom glas behövdes torka. Eftersom Schmuel hade småa händer fick han det arbetet för dagen. Bruno brukade alltid ge Schmuel mat eftersom i koncentrationslägret fick man lite mat. Medan Schmuel torkade glas gjorde Bruno mat till pojken. Schmuel började att äta, men en soldat kom in i rummet. Soldaten såg maten och anade att han hade stulit. Schmuel blev rädd och sade att han fick maten av Bruno. Bruno blev även rädd, han sade att han inte kände pojken och hade inget med det att göra. Det blev en konflikt för Bruno eftersom han blev tvungen att välja mellan två val.
4. Bruno har svårt att förstå hur livet utanför hans hus och värld ser ut. Han kan inte riktigt förstå att flera tusentals judar bor på koncentrationslägret och arbetar tills döden väntar i ett duschrum. Schmul och alla andra judar bär en pyjamas liknanade dräkt med ett nummer. Han tror att nummret är en lek, men i själva verket är det ett sätt att hålla reda på alla judar. Inne i den så kallade ''bondgården'' tror Bruno att det finns djur och att man arbetar. Stängslet som hindrar judar från att fly tror Bruno är ett sätt att få djuren att stanna kvar i bondgården. I huset som Bruno bor i jobbar ofta en jude i, Pavel. Pavel skalar oftast potatis och hjälper till att utföra arbeten ute på gården och inne i huset. Istället för att hjälpa till i koncentrationslägret jobbar han hemma hos Brunos familj. En dag när Bruno gungar ramlar han ner och skrapar upp knäet. Ingen är hemma och Bruno blöder . Pavel hjälper honom att tvätta rent knäet och sätta på ett bandage. Bruno har ont och såret kan bli infekterat. Bruno och Pavel börjar att prata med varandra. Bruno nämnde att Pavel inte var doktor, utan en man som skalar potatis. Pavels svar var att en gång så var han en doktor. Bruno frågade då varför Pavel skalar potatis nu och inte fortsätter att vara doktor. I själva verket fick inte Pavel längre vara doktor, han hade ju skickats till koncentrationslägret precis som många andra judar. Bruno har svårt att förstå den hemska hemligheten eftersom ingen berättat och förklarat hur det egentligen var i verkligheten. Han tror att hans far är en god man, men i sjävla verket jobbar han på en arbetsplats som dödar judar.
5. Innan Brunos familj flyttade till huset nära koncentrationslägret var dom bosatta i Berlin. Livet förändrades mycket när dom flyttade till landet, det gjorde även huset. Huset dom hade tidigare hade in tjocka och stora murar som gjorde huset instängt. Det här huset är mörkt och grått, det ser dystert ut. Man ser genast hur ljuset är förändrat i det nya huset. Ett grått hus av betong befann sig på den nya gården, det förra huset var blått och ljust. Men allt är inte dystert, utanför huset och muren finns det en vacker skog som Bruno brukar springa förbi varje gång han ska träffa Schmul. Naturen är fantastiskt, men man upplever inte det. Ibland får man se en skymt av den gröna skogen. Skogen skiljer huset från koncentrationslägret. Skogen är som en annan värld och i den man märker man inte av den dystra omgivningen. Även om huset är mörkt och dystert är det ingenting mot koncentrationslägret. Stängslet som hindrar alla hjälplösa judar att fly är taggigt och obehaligt. Innanför finns baracker som några dussin judar får klämma sig in i varje natt. Utanför barackerna jobbade många judar dagligen. Man såg inget gräs, blommor och träd som i skogen. Det finns ingen natur, istället för gräs finns stenar. Människorna inne vid koncentrationslägret bar randiga dräkter, som liknade pyjamaser enligt Bruno. Alla därinne hade samma kläder. Deras egna kläder hade soldaterna lagt beslag på. Soldater hade även egna uniformer. Uniformerna var mörkgrå. Utanför koncentrationslägret bar tyskarna andra kläder. Skillnaden där var att man inte blev inte tvingad att ha dessa kläder, man kunde istället bestämma hur man skulle klä sig. Vad man hade för kläder berodde på hur gammal personen var och kön. Judar var naturligtvis väldigt rädda och tystlåtna av sig. Judarna gjorde hela tiden var tyskar bad dom till p.ga rädsla. Sa en soldat till en jude att göra honom ett ärende gjorde juden det snabbt och korrekt. Ingen av judarna ville göra misstag, vilket ledde till att dom var nervösa av sig. Soldaterna betedde sig kallt och underligt. Aldrig såg man något leende från en enda soldat. Ständigt gav soldaterna order till judarna. Ett misstag av en jude och soldaterna blev galna.
1. Filmen var verkligen rörande. Det får mig, precis som många andra, att inse hur livet faktiskt var under andra världskriget. Det som verkligen var bra var att filmen fick mig att öppna ögonen och inse att livet kunde vara så under kriget. Nackdelenvar att filmen är lite seg, allt hände sakta. Ibland kändes det som man väntade på att något spännanade ska inträffa.
2. Den viktigtaste konflikten är att Bruno och Schmul inte fick träffa varandra. Bruno lever ett vanligt, fast ändå ett ovanligt liv. Han och hans familj har nyss flyttat till en villa ute på landet. Men han måste vara försiktig av sig, ständigt måste han vara på gården. Längre får han egentligen inte gå. Hans far som jobbar som soldat vill inte att Bruno ska ge sig ut eftersom ett arbetsläger ligger några hunder meter ifrån huset. När Brunos familj flyttar till huset kan Bruno se lägret från fönstret i sitt rum. Bakom några buskar på rätt så långt avstånd ser han koncentrationslägret. Bruno själv trodde att det han såg var en bondgård, han blev nyfiken på livet därinne. En dag gick han från sitt hus och begav sig till ''bondgården'' , utan att någon visste om det. En pojke, vid namn Schmuel satt ofta ensam, nära stängslet, mittemot skogen under sina raster. Schmul var en jude som hade skickats tillsammans med sin far till koncentrationslägret. Schmul gillade att sitta där ensam eftersom han bråkade med alla andra barn i sin egna ålder. Efter många besök i hemlighet lärde pojkarna att känna varandra. Men dom kunde aldrig träffa varandra utanför koncentrationslägret eftersom Schmul var en jude, och Bruno ett tyskt barn till en rik familj.
3. Det finns två till konflikter i filmen som är allvarliga. Brunos mor var medveten om att judar inte blev behandlade rätt. Men hon förstår inte att sanningen är att inne i koncentrationslägret behandlar man judar som skräp och sedan gasar ihjäl de, en efter en. En dag kom hon hem efter ett besök. En soldat öppnade hennes bildörr. Hon började känna en konstig lukt. Det var de svarta molnen som kom från en fabrik inne i koncentrationslägret som luktade ruttet. Soldaten sa då att ''de luktar värre än vad dem är''. Brunos mamma förstod då att judar dödades och sedan eldades upp. Hon pratade med hennes man om det här. Hennes man jobbade nämligen vid koncentrationslägret, men han hade aldrig tidigare berättat om vad som faktiskt hände med judarna. Konflikten blev ett problem eftersom Brunos mamma tyckte inget illa om judarna som hennes man gjorde.
En dag när Bruno var hemma såg han Schmuel. Schmuel var där eftersom glas behövdes torka. Eftersom Schmuel hade småa händer fick han det arbetet för dagen. Bruno brukade alltid ge Schmuel mat eftersom i koncentrationslägret fick man lite mat. Medan Schmuel torkade glas gjorde Bruno mat till pojken. Schmuel började att äta, men en soldat kom in i rummet. Soldaten såg maten och anade att han hade stulit. Schmuel blev rädd och sade att han fick maten av Bruno. Bruno blev även rädd, han sade att han inte kände pojken och hade inget med det att göra. Det blev en konflikt för Bruno eftersom han blev tvungen att välja mellan två val.
4. Bruno har svårt att förstå hur livet utanför hans hus och värld ser ut. Han kan inte riktigt förstå att flera tusentals judar bor på koncentrationslägret och arbetar tills döden väntar i ett duschrum. Schmul och alla andra judar bär en pyjamas liknanade dräkt med ett nummer. Han tror att nummret är en lek, men i själva verket är det ett sätt att hålla reda på alla judar. Inne i den så kallade ''bondgården'' tror Bruno att det finns djur och att man arbetar. Stängslet som hindrar judar från att fly tror Bruno är ett sätt att få djuren att stanna kvar i bondgården. I huset som Bruno bor i jobbar ofta en jude i, Pavel. Pavel skalar oftast potatis och hjälper till att utföra arbeten ute på gården och inne i huset. Istället för att hjälpa till i koncentrationslägret jobbar han hemma hos Brunos familj. En dag när Bruno gungar ramlar han ner och skrapar upp knäet. Ingen är hemma och Bruno blöder . Pavel hjälper honom att tvätta rent knäet och sätta på ett bandage. Bruno har ont och såret kan bli infekterat. Bruno och Pavel börjar att prata med varandra. Bruno nämnde att Pavel inte var doktor, utan en man som skalar potatis. Pavels svar var att en gång så var han en doktor. Bruno frågade då varför Pavel skalar potatis nu och inte fortsätter att vara doktor. I själva verket fick inte Pavel längre vara doktor, han hade ju skickats till koncentrationslägret precis som många andra judar. Bruno har svårt att förstå den hemska hemligheten eftersom ingen berättat och förklarat hur det egentligen var i verkligheten. Han tror att hans far är en god man, men i sjävla verket jobbar han på en arbetsplats som dödar judar.
5. Innan Brunos familj flyttade till huset nära koncentrationslägret var dom bosatta i Berlin. Livet förändrades mycket när dom flyttade till landet, det gjorde även huset. Huset dom hade tidigare hade in tjocka och stora murar som gjorde huset instängt. Det här huset är mörkt och grått, det ser dystert ut. Man ser genast hur ljuset är förändrat i det nya huset. Ett grått hus av betong befann sig på den nya gården, det förra huset var blått och ljust. Men allt är inte dystert, utanför huset och muren finns det en vacker skog som Bruno brukar springa förbi varje gång han ska träffa Schmul. Naturen är fantastiskt, men man upplever inte det. Ibland får man se en skymt av den gröna skogen. Skogen skiljer huset från koncentrationslägret. Skogen är som en annan värld och i den man märker man inte av den dystra omgivningen. Även om huset är mörkt och dystert är det ingenting mot koncentrationslägret. Stängslet som hindrar alla hjälplösa judar att fly är taggigt och obehaligt. Innanför finns baracker som några dussin judar får klämma sig in i varje natt. Utanför barackerna jobbade många judar dagligen. Man såg inget gräs, blommor och träd som i skogen. Det finns ingen natur, istället för gräs finns stenar. Människorna inne vid koncentrationslägret bar randiga dräkter, som liknade pyjamaser enligt Bruno. Alla därinne hade samma kläder. Deras egna kläder hade soldaterna lagt beslag på. Soldater hade även egna uniformer. Uniformerna var mörkgrå. Utanför koncentrationslägret bar tyskarna andra kläder. Skillnaden där var att man inte blev inte tvingad att ha dessa kläder, man kunde istället bestämma hur man skulle klä sig. Vad man hade för kläder berodde på hur gammal personen var och kön. Judar var naturligtvis väldigt rädda och tystlåtna av sig. Judarna gjorde hela tiden var tyskar bad dom till p.ga rädsla. Sa en soldat till en jude att göra honom ett ärende gjorde juden det snabbt och korrekt. Ingen av judarna ville göra misstag, vilket ledde till att dom var nervösa av sig. Soldaterna betedde sig kallt och underligt. Aldrig såg man något leende från en enda soldat. Ständigt gav soldaterna order till judarna. Ett misstag av en jude och soldaterna blev galna.
6.
7. Bruno är verkligen inte ond, utan god. Men visst gör han misstag och val i filmen som får han att framställas som en ond person. T.ex är att han framställs som ond när han skyllde ifrån på Schmuel att han hade tagit maten och inte han själv. Det ledde till att Schmuel blev slagen av en soldat eftersom Bruno inte kunde erkänna att han gav maten till Schmuel. Ibland kunde Bruno säga att hans fars arbete var bra, fast det inte var så. Att han hjälpte Tyskland var något mäktigt för Bruno. Det kunde få han att framstå som ond i vissa lägen, men han visste inte då vad han pratade om. I filmens slut så hade Schmuels far försvunnit. Han letade inne i koncentrationslägret, men hittade han aldrig. Bruno skulle flytta dagen efter. Men Schmuel var desperat efter hjälp. Bruno tog med sig en spade dagen han skulle flytta för att hjälpa Schmuel innan flytten. När Bruno kom in dödades båda i duschrummet. Istället kunde Bruno räddat Schmuel från ett liv bakom stängsel. Igenom det sättet kunde även Bruno framstås som ond.
Egentligen var Bruno bara rädd, precis som judarna i koncentrationslägret. Han försökte att göra rätt, men det blev oftast fel eftersom han förstod inte läget.
Fördjupningsuppgift om Hitler :p
Den 20 april 1889 föddes Adolf Hitler i en liten stad i Österrike som heter ''Braunau''. Det skilde 23 år mellan hans mamma och pappa. Hans mamma Klara var 23 år, och hans pappa Alois var 42 år gammal. Hitlers pappa arbetade som tulltjänsteman. På arbetsplatsen var han respekterad, och många ansåg att han var skicklig. Adolf växte upp med två systrar, men en dog när hon var liten. Innan Adolf kom till världen hade Klara fött tre barn, men ingen blev äldre än tre år. Familjen bodde i staden i några år, men flyttade därefter till ett nytt ställe. Deras uppväxt bestod av att ständigt flytta runt.
Det gick bra för Adolf Hitler i skolan från början. Han hade bra betyg och var aktiv i alla ämnen och favoritämnet var historia. Adolf ville bli artist, drömmen blev större och större. Men pappa Alois hade större planer för sin son. Politiker var det rätta och enda jobbet för Adolf. Från början lyssnade inte Adolf på sin far. Alois var väldigt sträng och slog ofta Adolf. Det slutade med att Alois tvingade sin son att byta skola. Genast började det att gå sämre för Adolf i skolan. I de flesta ämnena blev han underkänd i. Särskilt ett år blev hans betyg otroligt dåliga. Det slutade med att han hoppade av skolan redan som 16 åringen. Han återvände aldrig tillbaka till skolan.
Trots att Adolf Hitler hoppade av skolan hade han drömmar om att bli konstnär. Han målade tavlor och tecknade hela dagarna. 1907 sökte Hitler in till konstakademin i Wien, men kom inte in. Året därefter sökte han en gång till, men lyckades inte den gången heller. Det slutade med att han gav upp drömmen att bli konstnär.
Efter det här var Hitler förtvivlad och knäckt. Inte bara på grund av misslyckandet i skolan och att hans drömmen att var krossad, utan även eftersom hans mamma och pappa hade avlidit. Men Adolfs liv fick en vändning när han flyttade till Brigittenau. I staden blev han genast politiskt engagerad. Det fanns många olika religioner i staden, men det han reagerade på mest var allt som handlade om judar. Var femte invånare i staden Brigittenau var jude. Georg Ritter von Schönerer var en politiker som hatade judar och snabbt utvecklade Hitler samma hat för judar.
Pappa Alois hade rätt i att sonen en dag skulle bli politiker. Men från början var det svårt för Adolf att lyckas. 1919 kom Hitler i kontakt med det ''Tyska arbetarpartiet''. Då bodde han inte längre kvar i staden Brigittenau. Han var i stället bosatt i München. Några månader tidigare hade man skapat partiet. Det var nytt, från början hade partiet bara sex medlemmar. Hitler blev den sjunde medlemmen. Det som fick Hitler att gå med i partiet var att det var nytt och litet. Partiet utvecklades, och blev större. Första gången Hitler talade för paritet befann var 111 personer närvarande. Siffran steg, och det gick framåt för partiet. Kort därefter döptes det Tyska arbetarpartiet om sig till ''Tyska nationalsocialistiska arbetarpartiet''.
Några år senare tyckte många i partiet att Hitlers metoder hade blivit alldeles för extrema. Man ville att han skulle avgå, men Hitler fick som han ville. Han stannade kvar i partiet eftersom det var tack vare honom som partiet hade kommit så pass långt.
Från 1914 till 1919 pågick det första världskriget och det gick dåligt för Tyskland. Fyra år efter kriget gick det fortfarande dåligt för Tyskland som tidigare varit ett mäktigt land. Men efter första världskriget hade andra länder tagit tillbaka vad tyskarna hade stulit. Vilket vill säga mark och pengar. Hitler började nu att arbeta mot två mål eftersom landet var så pass svagt. Hans plan var att få stöd av grupper med mycket makt. För att få andra att lyssna och hjälpa hans parti kallade han samman över 5000 personer i så kallade stormtrupper till en demonstration i München. Men myndigheterna förbjöd genast att demonstrationen. Givetvis blev Hitler rasande, han hade kämpat för att nå fram med sina budskap. Han sade även fast poliserna försökte att stoppa demonstrationen med eld skulle de inte ge sig. Tillslut fick han sin vilja igenom.
I maj samma år marscherade socialisterna genom Münchens gator. 20 000 människor var samlade. Men polisen och armén stoppade socialisterna och Hitler. Man blev tvungen att ge upp. Tiden gick, det var den 9 november 1923. Hitler försökte sig på ett kuppförsök i München med en trupp på 3000 man. Det blev våldsamt, 16 nazister och tre polismän dödades i en skottlossning som varade i några minuter. Hitler lyckades fly, men han blev arresterad några dagar senare.
För kuppförsöket fick Hitler fängelse. Han blev dömd till 5 års fängelse, men Hitler släpptes redan efter 9 månader. Under sin tid han satt i fängelse skrev han boken ''Mein Kampf''. När han släpptes ur fängelset gick hand dirkekt tillbaka partiet som han tidigare hade lämnat. Han fortsatte sin karriär inom politiken och höll massmöten och tal.
Nationalsocialisterna lyckades få in några av sina medlemmar i riksdagen. 1924 hade partiet 32 platser i parlamentet. 1932 hade partiet så många som 230 av 608 platser. Ett år senare fick Hitler makten i Tyskland.
Bara två dagar efter att Hitlers parti hade fått makten började man skicka politiker till koncentrationsläger. Några månader senare skickades även homosexuella, Jehovas vittnen och Romer iväg. I koncentrationslägretn fanns "duschrum" där människor gasades ihjäl. Fera miljoner judar skickades till koncentrationsläger åren 1933-1945.
Eftersom Tyskland hade stor arbetslöshet, ungefär 30 % av medborgarna var arbetslösa, och dåligt om pengar så påstod Hitler och hans parti att allt var judarnas fel. Judar hade nämligen bra med pengar, och många hade jobb. Allt som var fel eller dåligt skylldes på judarna.
Ett år före kriget förstördes judiska butiker, affärer, synagogor och begravningsplatser. Judarna tvingades att städa upp och betala för förstörelsen som Hitler hade beordrat. Dagen efter fängslades och skickades judar till koncentrationsläger.
1939 startade andra världskriget. Men innan det fick Hitler mer och mer makt. Hans parti utvecklades, och andra partier fråntogs makt. År 1935 kom den första andijudiska lagen som sa att judar fick inte gifta sig och ha sexuella relationer med personer av tyskt blod. Senare förlorade judar sina medborgarskap, rösträtten och offentliga arbeten. Judiska barn förbjöds att gå i skolan och judar fick inte äga ädelmetaller, radioapparater och alla fick utegångsförbud. Judar tvingades att bära Davidsstjärnan så att man kunde se vilka som var judar.
1939 började man skicka judar till getton där omständigheterna var vidriga. Många blev undernärda och judar levde på väldigt små ytor ytor. År 1941 började man tömma gettona. Vissa skickades vidare till koncentrationsläger, och andra avrättades.
Kriget nådde sitt slut 1945. Tyskland och andra länder som stod på deras sida förlorade. Den allierade sidan med Storbritannien, USA och Frankrike tillhörde vann kriget eftersom Tyskland i längden inte hade någon chans. Samma år tog Adolf Hitler livet av sig. Tyskland gav upp kort efter att Hitler var död.
Evelina Aronsson
Hitlers uppväxt och karriär
Den 20 april 1889 föddes Adolf Hitler. Han föddes i en liten stad i Österrike som heter ''Braunau''. Det skiljde sig 23 år mellan hans mamma och pappa. Hans mamma Klara var 23 år, och hans pappa Alois var 42 år gammal. Hitlers pappa, Alois arbetade som tulltjänsteman. På arbetsplatsen var han respekterad, och många ansåg att han var skicklig. Han växte upp med två systrar, men en dog före hon blev vuxen. Före Hitler föddes hade Klara fött tre barn, men ingen blev äldre än tre år. Familjen bodde i staden i några år, men flyttade därefter till ett nytt ställe. Deras barns uppväxt bestod av att flytta runt.
Det gick bra för Hitler i skolan från början. Han hade bra betyg och var aktiv i alla ämnen. Hans favoritämne var historia. Han ville bli artist, drömmen blev större och större. Hans pappa Alois hade större planer för Hitler. Politiker var det rätta och enda jobbet för Hitler. Från början lyssnade inte Hitler på hans far. Alois var väldigt sträng, ofta blev Hitler slagen av hans far. Det slutade med att Alois tvingade sin son att byta skola. Genast började det att gå sämre för Hitler i skolan. I de flesta ämnena var han underkänd i. Ett år blev Hitlers betyg otroligt dåliga, det slutade med att han hoppade av skolan redan som 16 åringen. Han återvände aldrig.
Trots att Hitler hoppade av skolan hade han drömmar om att bli konstnär. Han målade tavlor och tecknade hela dagarna. 1907 i oktober sökte Hitler in till konstakademin i Wien. Han kom inte in. Året därefter sökte han en gång till, men kom inte den gången heller. Det slutade med att han gav upp hans dröm som konstnär.
Efter det här var Hitler förstörd. Inte bara p.ga misslyckandet i skolan och att drömmen om att bli konstnär var krossad, utan även eftersom hans mamma och pappa tidigare hade avlidit. Men hans liv fick en vändning när han flyttade till Brigittenau. I staden blev han genast politiskt påverkad. Det fanns många olika religioner i staden, men det han reagerade på mest var allt som handlade om judar. Var femte invånare i staden Brigittenau var jude. Georg Ritter von Schönerer var en politiker som hatade judar, snabbt utvecklade Hitler samma hat för judar.
Hans pappa hade rätt att Hitler en dag skulle bli politiker. Men från en början var det svårt för Hitler att lyckas. År 1919 i september kom Hitler i kontakt med de ''Tyska arbetarpartiet''. Då bodde han inte längre kvar i staden Brigittenau. Han var istället bosatt i München. Några månader tidigare hade man skapat partiet. Det var nytt, från början innehöll bara paritet sex medlemmar. Hitler blev den sjunde medlemmen. Det som fick Hitler att gå med i partiet var att det var nytt och litet. Partiet utvecklades, och blev större. Men det utvecklades sakta, men säkert. Första gången Hitler talade för paritet befann var 111 personer närvarande. Siffran steg, och det gick framåt för partiet. Kort därefter döptes det Tyska arbetarpartiet om sig till ''Tyska nationalsocialistiska arbetarpartiet''.
Några år senare tyckte Tyska nationalsocialistiska att Hitlers metoder hade blivit alldeles för extrema. Man ville att han skulle avgå, men Hitler fick som han ville. Han stannade kvar i partiet eftersom det var tack vare honom att partiet hade kommit så pass långt.
Tidigare, mellan år 1914 – 1919 var det första världskriget i Tyskland, liksom många andra länder. Fyra år efter kriget, 1923 gick det dåligt för Tyskland. Tidigare var Tyskland det mäktigaste landet, men efter första världskriget hade andra länder tagit tillbaka vad de hade stulit. Vilket vill säga mark och pengar. Hitler började nu att arbeta mot två mål eftersom landet var så pass svagt. Hans planer var: Att sammanbinda hans nazistiska åsikter och få stöd av grupper med högre makt. För att få andra att lyssna och hjälpa hans parti kallade han samman över 5000 stortrupper till en demonstration i München. Men myndigheterna förbjöd genast att demonstrationen. Givetvis blev Hitler rasande, han hade kämpat för politiken. Han sade även fast poliserna försökte att stoppa demonstrationen med eld skulle dem inte ge sig. Tillslut fick han sin vilja igenom.
I maj samma år marscherade socialisterna genom Münchens gator. 20 000 människor var samlade. Men polisen och armén stoppade socialisterna och Hitler. Man blev tvungen att ge upp. Tiden gick, det var den 9 november 1923. Hitler försökte sig på ett kuppförsök i München med en trupp på 3000 man. Det blev våldsamt, 16 nazister och tre polismän dödades i en skottlossning som varade i några minuter. Hitler lyckades att fly, men han blev arresterad några dagar senare.
För kuppförsöket fick Hitler fängelse. Han blev dömd till 5 års fängelse, men Hitler släpptes redan efter 9 månader. Under sin tid han satt i fängelset skrev han boken ''Mein Kampf''. När han släpptes ur fängelset sammanförde han snabbt tillbaka nazistiska partiet som han tidigare hade lämnat. Han fortsatte hans karriär inom politiken och höll i massmöten och tal.
Nationalsocialisterna lyckades få in några av deras medlemmar i riksdagen. 1924 hade partiet 32 platser i parlamentet. 1932 hade partiet hela 230 av 608 platser. Hitler hade nu kommit långt med hans parti.
1939 startade andra världskriget. Men innan det fick Hitler mer och mer makt. Hans parti utvecklades, och andra parti hade inte samma makt som innan. År 1935 kom den första lagen, judar fick inte gifta sig och ha sexuella relationer med personer av tyskt blod. Senare förlorade judar sina medborgarskap, rösträtten och offentliga arbeten. Judiska barn förbjuds att gå i skolan och judar fick inte äga ädelmetaller, radioapparater och utegångsförbud. Judar i Polen tvingas till och med att bära den Davidsstjärnan så att man kunde se vilka som var och inte var judar.
Ett år före kriget förstördes judiska butiker, affärer, synagogor och begravningsplatser. Judarna själv tvingades att städa upp och betala för förstörelse som Hitler hade planerat och tyskar hade orsakat. Dagen efter fängslades och skickades judar till koncentrationsläger.
Eftersom Tyskland hade stor arbetslöshet (ungefär 30 % av medborgarna var arbetslösa) och dåligt om pengar så anklagade Hitler och resten av hans parti att allt var judarnas fel. Judar hade nämligen bra med pengar, och många hade jobb. Judar, och resten av hans parti sade att
